Kent

Dom ^Gsus4 brände ner ^G grönan och ^Gsus4 skolan ^G står där ^Bm ensam nu
^C cykelst ^G ällen står ^Em tomma ^D än trots att ^C loven är ^G slut ^{Gsus4 G}
Dom ^Gsus4 fäller ^G kastanje ^Gsus4 träd i ^G allen framför ^Bm skolgården
Jag ^C rör mig ^G tyst, hör inte ^Em hemma ^D här, jag är ^C vålna ^G den ^{Gsus4 G}
jag ^Gsus4 vet inte ^G varför, men ^Gsus4 kanske är det ^G därför jag ^Bm minns det så väl
dina ^C stora ^G ögon, dina ^Em bruna ^D händer, dina ^C vassa ^G knän ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, som en ^D skugga ^Em ur mina ^C drömma ^G r ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, dig jag ^D svor att ^Em aldrig ^C glömm ^G a ^{Gsus4 G}
(Verse 2)
dom ^Gsus4 gräver i p ^G arken och f ^Gsus4 rosten i ^G marken ^Bm blir ett försvar
vid ^C hörnet av ^G kyrkan, där ^Em järnvägen ^D går, har dom ^C spärrat a ^G v ^{Gsus4 G}
någon ^Gsus4 ligger i ^G gräset med ^Gsus4 frostiga ^G kläder, så ^Bm stilla och vit
^C blåljusen ^G blinkar, tänk v ^Em ad man kan ^D göra med en ^C liten ^G kniv ^{Gsus4 G}
jag ^Gsus4 vet inte ^G varför men jag ^Gsus4 återvä ^G nder ^Bm alltid hit
det var väl ^C något vi ^G gjorde, ^Em något vi ^D sa här som ^C förändrade mitt ^G liv ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, som en ^D skugga ^Em ur mina ^C drömma ^G r ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, dig jag ^D svor att ^Em aldrig ^C glömm ^G a ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, som ett ^D spöke från ^Em döda ^C drömma ^G r ^{Gsus4 G}
var det ^C dig jag såg, har jag ^D äntligen ^Em lyckats ^C glömm ^G a? ^{Gsus4 G}