Cecilia Vennersten

Innerst i själen lever minnet än
Utav en oförglömlig nejd
Som en gång var mitt hem

Stigarna som leder
Över äng och mark
Genom skog med doft av jord
Av kåda och bark
Vilda vindar leker
Runt med barr och blad
Ljud utav en storm som nått ett närbeläget hav

Innerst i själen porlar det en älv
Fylld av starka känslor
För ett land som var jag själv

Dyningarna för mig
Åter till min strand
Timme efter timme
Rullar vågorna mot land
Spillran av ett minne
Skuggan av en sång
Blandar sig med jord och himmel i var solnedgång

Innerst i själen skälver det en sång
Från en ödsligt trakt
Som var jag själv en gång

Innerst i själen lever minnet än
Utav en oförglömlig nejd
Som en gång var mitt hem

Innerst i själen skälver det en sång
Från en svåråtkomlig trakt
Som var mitt hem en gång

Innerst i själen porlar det en älv
Fylld av starka känslor
För ett land som var jag själv

Innerst i själen lever minnet än
Utav en oförglömlig nejd
Som en gång var mitt hem