Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort
Äntligen stod prästen i predikstolen
Så jag snörar på mig skodonen
Tömde höganäskruset när jag tog det
Nu stod jag här utanför, knackandes på porten
Medicinen är slut, blir värre för varje minut
Och grannen i källaren har tvingats flytta ut
På gatan sen regeringen har börjat sälja ut
Lägenheterna i innerstan, jag sa det, vad var det jag sa
Nu känner jag inte nån i innerstan
Inte för jag gjorde det förr men det är alltid likadant
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort
Att jag blir sen några sekunder
Men jag kom så fort jag kunde
För taxin fastna i nån tunnel
Och stanna för cigaretter vid elfte och sjunde
Inte röker du väl, nej, inte fan gör jag det, men det visste du väl
Och ska du sälja mig moralen får du sälja den väl
Har varken lust eller ork eller tid eller skäl
Borde börja röka Camel Light eller har man tur och slår till med Lucky Strikes
Bara för debatten börjar bli så bisarr så har jag övervägt att börja sälja knark
Angående påståendet och på frågorna hur jag fick ihop förrådet
Ja, jag var där när de sålde sjukvården och säljer den dyrt på skolgården
Kalla det samma sak
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad ni än lovat har jag nog redan glömt bort
Har jag valt att undfly den, kapuchongen upp på avenyen
Börjar väl bli så pass cynisk och lämnar inte huset utan paraplyet
Morgon, middag, vid behov
Hubudvärken kanske missförstod
Och kanske att jag testar om smaken är god
Så kanske du förtäljer mig sanningen nog
Är vi säkert likadana, ursäkterna kan vara halvdana
Högt i telefonen på tunnelbanan
Och ljuger litegrann utav gammal vana så
Hoppas jag du förstår
Jag går nog helst först i mina egna spår
Och kanske, kanske inte jag kommer ihåg
Och du fick påminna mig om att du fyller år, förlåt
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort
Äntligen stod prästen i predikstolen
Så jag snörar på mig skodonen
Tömde höganäskruset när jag tog det
Nu stod jag här utanför, knackandes på porten
Medicinen är slut, blir värre för varje minut
Och grannen i källaren har tvingats flytta ut
På gatan sen regeringen har börjat sälja ut
Lägenheterna i innerstan, jag sa det, vad var det jag sa
Nu känner jag inte nån i innerstan
Inte för jag gjorde det förr men det är alltid likadant
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort
Att jag blir sen några sekunder
Men jag kom så fort jag kunde
För taxin fastna i nån tunnel
Och stanna för cigaretter vid elfte och sjunde
Inte röker du väl, nej, inte fan gör jag det, men det visste du väl
Och ska du sälja mig moralen får du sälja den väl
Har varken lust eller ork eller tid eller skäl
Borde börja röka Camel Light eller har man tur och slår till med Lucky Strikes
Bara för debatten börjar bli så bisarr så har jag övervägt att börja sälja knark
Angående påståendet och på frågorna hur jag fick ihop förrådet
Ja, jag var där när de sålde sjukvården och säljer den dyrt på skolgården
Kalla det samma sak
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad ni än lovat har jag nog redan glömt bort
Har jag valt att undfly den, kapuchongen upp på avenyen
Börjar väl bli så pass cynisk och lämnar inte huset utan paraplyet
Morgon, middag, vid behov
Hubudvärken kanske missförstod
Och kanske att jag testar om smaken är god
Så kanske du förtäljer mig sanningen nog
Är vi säkert likadana, ursäkterna kan vara halvdana
Högt i telefonen på tunnelbanan
Och ljuger litegrann utav gammal vana så
Hoppas jag du förstår
Jag går nog helst först i mina egna spår
Och kanske, kanske inte jag kommer ihåg
Och du fick påminna mig om att du fyller år, förlåt
Vad de än säger blir det knappast så de gör
Och vad de än lovar har man hört det så många gånger förr
Och vad ni än säger om mig är vi nog samma sort
För vad jag än lovat har jag nog redan glömt bort