Agnetha Fältskog

Elden lyste väg i natten
och på avstand hördes skratten
sången och musiken drog mig dit
Jag kom till en bröllopsfest
och dansen pågick just som bäst
Jag gjorde hos zigenarna en nattlig visit

Mörka ögon, vita tänder
En zigenarynglings händer
drog mig plötsligt med i eldig dans
Sa att han var bror till bruden
Jag, som inte alls var bjuden
hade hamnat mitt i festens glans

Åh, zigenarvän,
den natten dansade vi om och om igen
När jag såg på dig,
var det som elden sluppit lös här inom mig
Skön, ja som en gud
Du log och sä "Nu är du min zigenarbrud!
Jag är din, du är min, i min dans kom du in!
Låt det bli vår melodi!"
Som en vind var vår dans,
så med ens var all glans
borta och allt var förbi

Nästa dag i samma yra,
kunde knappt min längtan styra
förrän jag fick återvända dit
Men då fanns där inget spår
av lägret jag besökt igår
när jag var hos zigenarna på nattlig visit

Och min brudgum som försvunnit,
aldrig mer jag återfunnit
Tänk, ibland jag tror det var en dröm
Men så mitt i nattens vaka,
kommer han på nytt tillbaka
Minnen virvlar snabbt förbi i ström